Jag trodde..

Jag trodde det skulle vara lättare än vad det är, att släppa dig!
Jag trodde inte att det skulle behöva göra så ont.
Inte då du gjorde som du gjorde!
Jag trodde verkligen inte att det skulle vara så svårt!
Jag trodde att tiden skulle läka mina sår.
Because, they say time heals the pain.
Men jag vet nu, that i will only learn to live with it.

Att kärlek skadar och sårar det viste jag redan. Har varit med om det förr.
Men jag vet också att kärlek är något underbart! Att kärlek är det bästa man kan få och ge! Det kan jag känna barje dag, från Gud!
Så jag tackar Gud att han älskar mig, att han aldrig sårar mig och att han alltid kommer vara hos mig!
Jag tackar dig Gud att jag får älska dig och att jag alltid får komma till dig då saker är tungt!
Jag tackar dig Gud att du är livet för mig! Without you I'm nothing!

Jag söker inte sympati eller något, jag bara lära få skriva av mig. Lära få läta på tryket som finns inom mig!


Nu ska jag snart till kyrkis igen om sisådär 45 minuter ;p.

Hade bäst!
KRAM!
/ E.J



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Elisabeth Jonäll

live friendly, laugh often, love daily

RSS 2.0